Men handen då?

Den är fortfarande #%*%**# och jag stör mig på det.

Nu har jag vart snäll.

Jobbar nu igen, undviker att skruva i den mån det går.

Inte vart på gymmet alls.

Jag har tragglat lite löpning, backintervaller och cyklat till och från jobbet. No hands ;) 

Även om jag är snäll mot handen känner jag att mitt psyke bryter ner mig mer och mer.

Jag känner att jag blir klenare (inbillning, så fort går det inte, jag veeeet) jag mår bra att få lyfta på gymmet, vara bland glad människor, det faktum att crosstrainingen har börjat och jag inte kan vara med äter upp mig !

Jag må vara löjlig, men det är min livsstil.

Lika självklart som att borsta tänderna varje dag.

Men nu ska jag bli frisk.

Ska till läkaren imön igen..

Fick ju en kortisonkur som hjälpte en del, men låååångt ifrån allt.

Har fortfarande ont liksom. 

5 veckor.. 

Pga ett jävla jobb.

För jag är så galet enveten.

varför kunde det inte bara gjort ont direkt istället för att komma efter 15 minuter?

Och varför kunde jag inte bara kollat upp vad fanskapet vägde innan jag började traggla?

Bitter?

Nej nej, inte alls ;)