Sanningen

För ett år sen tappade jag greppet om mitt liv totalt.

Jag är en människa som bara kör på, har alltid gjort och vet inget annat.

Det är liksom ingen mening med att stanna upp och känna efter- för jag vet inte hur jag ska hantera känslan.

Detta är på gott och ont.

Det har drivit mig så jag är den människa jag är idag.

Att göra rätt för sig och att sträva efter något bättre.

Men. Det gör också att jag aldrig är nöjd. Och aldrig slappnar av.

Aldrig. Någonsin.

För ett par veckor sen rann bägaren över.

Läkaren rekommenderar att jag inte ska skruva mer och vill samtidigt inte heller hjälpa mig längre.

Företaget erbjuder mig en tjänst långt under min kompetens vilket gör att jag inte ser någon framtid och känner mig oerhört sviken och utlämnad !

Många bäckar små och min framtid blev svart.

Jag har sen ca 3 veckor tillbaka vart sjukskriven pga ångest och depression.

Jag mår bättre idag än vad jag gjorde för 3 veckor sen.

Jag får hjälp och börjar se liiiite ljusare på framtiden.

Men. Jag måste förändra mitt liv totalt. Komma på vad jag vill göra.

Jag måste byta yrke. Och där är jag helt lost.

Jag måste komma på vad jag tycker är roligt. Men det är också en liten sideffekt av ångesten- att inget är speciellt roligt.

Jag kände att jag ville berätta detta.

Detta gör ändå att jag vissa dagar inte är riktigt den människa jag önskar att jag var.